TUFF - dag ett

Vi börjar känna till rutinerna vid det här laget; frukost på vägen hit, lämning av barnen och sedan dagens första kaffepaus innan undervisningen sätter igång framåt halv elva. Storasyster lämnade sig själv i mellangruppen med orden "jag är här nu" medan Henry nöjt lekte med alla roliga leksaker i lilla gruppen. Svårlämnade är de inte. 

Nytt för året är att Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, delat in TUFF i tre delar; bas, fortsättning och fördjupning. Vi har nu tagit oss till basgrupp 3, inte helt nybörjare men inte långt ifrån. Satte igång med riktningsstyrda verb och gick sedan vidare med beskrivningar. Att gå ifrån svenskans alla ord och istället tänka i bilder är inte helt lätt, speciellt när man som jag inte är så spatialt medveten...

För min fel tycker jag att det är oändligt lättare att förstå och avläsa än vad det är att själv teckna, kanske är det perfektionisten i mig som kommer fram och som hindrar mig, som stör mig eftersom jag vet att det blir fel. Glädjande nog förstod jag mycket, mer än vad jag trodde. Visst är tecknandet på en enkel nivå men att ändå förstå ett sammanhang, att kunna förstå instruktionen och små anekdoter gör att självförtroendet får en skjuts framåt.

Den här veckan är nog hälften av familjerna här inte pga hörselnedsättningar utan pga andra funktionsnedsättningar där teckenspråk behövs. Dyspraxi och Downs syndrom blandas med hörapparater och CI'n, barnen har kul tillsammans och ser varandras likheter och olikheter. Nyttigt och lärorikt för alla.