TUFF dag 4

Teckenspråksveckan är nästan över och det är snart dags att lämna vår lilla bubbla och återgå till det vanliga livet med jobb och vardag. Om jag inte var övertygad om teckenspråket förträfflighet tidigare är jag verkligen det nu, det är så häftigt att se hur både barn och vuxna växer genom ökad kommunikation. Att se fyraåringen med dyspraxi kunna berätta och förklara genom teckenspråket. Att se tvååringen med CI teckna flerordsmeningar. Att själv kunna beskriva händelseförloppet i en bild. Häftigt.

Jag, och många med mig här i Önnestad, har så svårt att förstå alla dessa familjer som väljer bort teckenspråket för sina döva och hörselskadade barn. Så många barn med CI och hörapparater får inte lära sig teckenspråk, av säkert lika många olika anledningar som det finns föräldrar. Kanske fungerar det bra när barnen är små men hur går det för dem sen, när de kanske vill läsa på universitet och lokalerna inte längre är hörseltekniskt anpassade? Eller hur kommunicerar barnen om tekniken inte fungerar? Eller i duschen? Eller om barnen blir sjuka och inte vill eller orkar ha sina CI eller hörapparater på? Eller på stranden? Eller i affären med ofantligt dålig akustik och en massa bakgrundsljud? Eller på bussen? Eller på träningen när CI't lägger av för att det är fuktkänsligt? Eller? Med risk för att trampa någon på ömma tår vill jag bara säga att jag tycker det är själviskt att inte ens försöka lära sig lite teckenspråk. Ja, det är jobbigt att lära ett nytt språk. Ja, man förlorar ekonomiskt på det men samtidigt; JA! Barnet får en säker kommunikation oavsett hörseltekniska hjälpmedel och barnet kan känna sig delaktig på sina villkor. Det tycker jag är ganska viktigt faktiskt.

Vi kommer att fortsätta med att lära teckenspråk så länge vi får, med två lägervistelser om året tar våra utbildningstimmar slut när Henry är sex år. Vad som händer sedan vet jag inte. Får väl se till att boka tolk så mycket vi kan så att vi hänger med i Henrys språkutveckling, det fungerar nog inte så bra att använda sig av småbarnstecken för en "vuxen" tonåring. Eller så får jag helt enkelt börja plugga till tolk, på så sätt får jag iallafall en massa teckenspråkstimmar.