TUFF - dag fyra

Mycket översättningsövningar idag, både enskilda meningar för att öva på att använda verbet har som har ett tecken för hjälpverbet har (happ)och har inte (fu) och ett annat för verbet har, och textöversättning av en liten berättelse. Texterna var tagna från boken "Är du verkligen döv? Du ser ju så pigg ut?", för övrigt en väldigt läsvärd bok; tankeväckande, rolig och tragisk på samma gång. Galet svårt att översätta en hel text men en bra och nyttig övning, att lära sig att inte slaviskt följa texten är lite lurigt. Min mening, "har du berättat för din kompis att han är snäll? valde jag att översätta "din kompis (liten micropaus) happ berätta han snäll du? Det visade sig att jag hade valt att topikalisera meningen och gå ifrån standarduppbyggningen SVO (subjekt verb objekt) och lyfta fram kompisen som meningens huvudtema. Vet inte riktigt varför jag gjorde så, det bara kändes bra.

Vi körde också en övning där alla i klassen fick varsitt papper med 10 rutor på, i rutorna skulle vi skriva ord vi inte kunde inom ett självvalt område. Totalt 90 ord från allt mellan himmel och jord, från mina vårdbidragsrelaterade tecken till sagotecken, tandvårdstecken och länder. Våra lärare, som filmar alla tecken och skickar ut på skiva, kommer att ha mycket att göra.

Sista timman av undervisningsdagen ägnades åt tolkinformation, vem som får använda tolk, i vilka situationer, vem som står för notan, hur man går tillväga för att beställa tolk. Vi har ju den fantastiska turen att vi har bästa tolkkusinen i närheten och hon har ställt upp att tolka vid ett tillfälle när Henry varit på simskola. Han var intresserad och uppmärksam på henne samtidigt som det var skönt för mig att inte både försöka hålla klumpen och teckna samtidigt. Vi kommer definitivt att boka tolk "på riktigt", det handlar mest om att fatta lite mod att faktiskt kontakta tolkcentralen.

Det kommer snart en liten nästkusin till familjen, en nästkusin som kommer att få teckenspråk med bröstmjölken, en nästkusin som bara är tvåochetthalvt år yngre än Henry. Åter igen, lyxen i att flera i familjen är/kommer att bli teckenspråkiga. Bästa känslan!

Tillbaka till Tuffen igen. Maten på det här stället må vara under all kritik, maken till saltälskande kökspersonal får man nog leta efter, men åh vad barnen älskar "sina fröknar". Eleverna på tolkutbildningen har hand om barnpassningen och de hittar verkligen på en massa saker under veckan. Barnen är helt slut efter 4,5 dagar här! Småttingarna håller sig mest hemma, de sjunger en massa, pysslar, ritar, målar och leker leker leker. Samtidgt får de en massa tecken hela tiden. Idag kom vi till barnpassningen och möttes av en färgtäckt Henry; Titta mamma, Henny måla fint! Lolit måla! Storasyster som går i mellangruppen har varit iväg på museum, på teater, till ishallen, på lekplatser och också hunnit med att få ett besök av polisen. I början av veckan fick de större barnen  besök av en polis som berättade om vad polisen pysslar med, barnen hade fått se handklovar och stora ficklampor och det hela hade varit väldigt spännande. Mycket snack om fängelse efteråt.

Barnen har otroligt kul tillsammans, hörselstatus och eventuella andra funktionsnedsättningar spelar ingen roll över huvud taget, här finns barn med Downs Syndrom, barn med hörapparater, barn med CI, pi-döva barn och hörande barn. Alla leker tillsammans och kommunicerar på alla möjliga sätt. Härligt att se!

TUFF - dag två

Självförtroendet, som var gott efter gårdagens skoldag, fick sig en ordentlig törn direkt vid den inledande övningen på morgonen. Ny dag och ny lärare och nytt sätt att teckna. Snabbt gick det och mindre tydligt var det, men så småningom blev det bättre. Precis på samma sätt som olika människor pratar på olika sätt tecknar givetvis olika personer på olika sätt. 

Större delen av dagen ägnades åt meningsbyggnad, frågefraser, påståendefraser och avläsning, allt i en salig blandning. Nyttigt och roligt och kul att för första gången i vår teckenresa inte bara nöta in en massa olika tecken utan också att bygga meningar och beskriva saker och tänka på hur rummet kan användas för att beskriva lägen, vem som finns med, var de finns i förhållande till varandra och så vidare.

Eftermiddagen ägnades åt sammansatta ord, både tecken som är svenskpåverkade, dvs tecken där två tecken sätts samman till ett och där det svenska ordet är samma som tecknet, som badboll eller cyckelkorg och genuina tecken som exempelvis nyttig och läxa där två tecken är sammansatta till ett helt eget ord.

Efter skoltid fixade vi årets första grillning. Kvällsmaten på det här stället är mindre bra och helfabrikatet rosa svampiga kyclingnuggets går helt bort. Oätliga bitar ugnsbakat restavfall i panering tillsammans med översaltat ris och sötsur sås på flaska är inte ok att betala för så med lite hjälp av lärare fixades grill och picnicbord fram och halvgemensam grillkväll råddades ihop. Morgondagens kvällsmat pizza föranleder ett besök till Kristianstad...

Hemma igen

En intensiv teckenspråksvecka är till ända och jag, såväl som resten av familjen, är helt slut. Det har varit fantastiskt roligt att få lära mer teckenspråk, och att samtidigt få träffa familjer som befinner sig i liknande situationer. Vi är alla olika, med olika bakgrunder och förutsättningar men med en gemensam beröringspunkt, hörsel. Vi har barn som är döva, som har hörselskador, som har dövblindhet, som har npf-diagnoser, men alla ha de hörseln gemensamt. Det är så skönt att umgås med människor som fattar, med människor som förstår storheten i att höra sitt barn säga bokstaven s eller teckna ett nytt ord för första gången. Människor som man kan spy galla tillsammans med över dumma försäkringsbolag och försäkringskassor. Människor som delar ens oro inför förskola och skola, som har en massa erfarenhet och tips att dela med sig. Det är skönt att inte känna sig ensam.

Nu fortsätter jag med självstudier, börjar med luntan Teckenspråk och teckenspråkiga och fortsätter med lärtecken.se men innan dess ska jag sova. God natt!