Härommorgonkvisten sisådär vid halv fem kom Henry instolpande till vår säng, han kommer oftast vid den tiden och vill krypa ner i vår säng för lite mys och spark. Den här gången hade blöjan läckt en del så han var blöt och därmed inte välkommen i sängen. Jag ledde iväg honom för att få på en ny blöja och han blev helt förtvivlad, trodde väl att jag skulle stoppa ner honom i sin säng med blöta kläder och allt. Att viska till en hörselskadad person när hörapparater eller CI inte är på plats är ganska lönlöst. Att skrika är ett riktigt dåligt alternativ. Att teckna däremot funkar perfekt, "jag ska bara gå och hämta en ny blöja, vänta här." Mmm sa han, slutade gråta och väntade tills jag kom tillbaka med en torr blöja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar