Idag fick vi klämma och känna på ett CI, prata om operationen och de risker som finns med den, hur länge vi antagligen får vara kvar på sjukhuset efteråt, när det är dags för inkoppling och eventuella reaktioner. Det finns alltid risker med en operation men de är väldigt små; ansiktsnerven kan skadas eftersom den ligger precis där hålet genom skallbenet måste borras. Det har dock aldrig hänt i Sverige att ansiktsnerven har skadats så det är bara att hålla tummarna att det inte händer Henry. Kirurgerna går väldigt långsamt fram och får indikationer från olika elektroder långt innan de är i närheten av viktiga nerver.
Ett CI är ett väldigt dyrt hjälpmedel och jag är extremt tacksam att vi bor i Sverige, vi slipper tänka på hur vi ska finansiera det hela utan kan bara ta emot (och med glädje betala skatt) utan att behöva ruinera familjen, utan att skuldsätta oss eller försöka få hjälp via försäkringar. Den yttre delen, den som ser ut som en ganska stor hörapparat, kostar i runda slängar 80.000kr och själva implantatdelen ligger på 200.000kr. Utöver detta tillkommer operationskostnader, vårdkostnader etc. etc. Visar det sig framåt våren att det inte räcker med ett CI kör vi på med ett till. Inga problem.
Vi kommer att välja ett svart CI till Henry. Av vit, hudfärgat, grått, brunt och svart känns den sistnämnda färgen bäst. Svart ber inte om ursäkt, svart försöker inte gömma sig.
bild lånad från www.cochlear.com/sv |
Ja, ibland är Sverige lite extra fantastiskt. Hoppas att allt går bra!
SvaraRadera