Henry har numera en snygg bula på huvudet där implantatet sitter. Implantatet sitter under huvudsvålen och eftersom Henry fortfarande är så liten både syns och känns implantatet. Det är en mycket underlig känsla att stryka med fingertopparna över hans huvud och tydligt känna konturerna av ett främmande föremål. Utan att gå in på äckliga detaljer har jag förstått att den stora platta delen av implantatet ligger mot skallbenet (tror även att skallbenet gröpts ur), de två trådarna är elektroder varav den med knorren är den faktiska elektroden som sitter i Henrys cochlea. Den andra sitter utanför cochlean och fungerar som en jordning. (Vill någon veta mer om CI har Wikipedia skrivit massor.)
Kirurgen som opererade Henry (och som för övrigt ser ut lite som Crazy Cat Lady i the Simpsons) var väldigt nöjd med resultatet. Tydligen lyckades hon pilla in knorren hela vägen in i cochlean vilket tydligen inte alltid händer. Detta är väldigt bra och gör att Henry borde få ett bra resultat av sitt CI.
Henry har också ett tjustigt operationssår på ungefär fyra centimeter. Det verkar inte bekomma honom det minsta att någon har varit innanför huden på honom och rotat. Han verkar inte ha ont och han pillar inte inte på såret (som är täckt av en tunn plastfilm). Ännu har det nog inte börjat klia.
Jag får hjärtat i halsgropen varenda gång han bankar huvudet i något, och det händer ofta. Han genar lite för mycket runt hörnen på köksön och kör huvudet rakt in i kökslådorna. Han drattar omkull när han promenerar runt soffbordet. Och jag kommer nog för all evig framtid oroa mig för att han ska slå i huvudet så mycket att han skadar sig eller implantatet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar