Efter en riktig skitvecka förskolemässigt sett fick jag äntligen pratat med förskolechefen. Ett 20 minuter långt samtal landade i att barnen får komma till förskolan i tid för lunch de veckor maken jobbar sent. Förhoppningsvis hinner Henry då både få en massa språklig stimulans, leka med sina kompisar OCH hinna sova eller åtminstone vila. Det borde resultera i en piggare och gladare Henry och i förlängningen en gladare mamma. Förra veckans lille monster kände jag inte igen och vill helst inte behöva lära känna närmre. Efter midsommar utvärderar vi och ser hur det har gått.
Incidenten med det borttappade CI't diskuterade vi också och där höll förskolechefen verkligen med om att det inte precis var en bra sak som hände. Rutiner för att se till att CI och hörapparat har inte funnits, trots att förskolan tydligen har en checklista som gäller Henry. Nu ska rutiner införas och sättas på pränt, vid blöjbyte och matstunder ska pedagogerna kolla att det sitter grejer på Henrys öron och att de fungerar som det ska.
Jag känner mig alltid lite lugnare när jag pratat med förskolechefen men vid det här laget har jag börjat blir ordentligt luttrad. Jag vet att nästa problem kommer, det är bara en tidsfråga.
Nästa lilla problem har faktiskt redan uppstått. Sedan vi ställde in CI't till att känna av ljudmiljön har det hänt mycket med Henrys språk hemma, han pratar massor och han sjunger mer än tidigare. Däremot upplever förskolan att det är lite svårare att få kontakt med honom där och att han gärna går undan och leker i ett lugnare rum. En klar indikation på att pedagogerna måste jobba med ljudvolymen på avdelningen, att försöka få barnen att lära sig turtagning och inte skrika allt för mycket när de är inomhus.
Imorgon installeras rumsslinga till TVn, blinkande ringklocka på dörren och ett blinkande och vibrerande brandalarm. Tills dess måste soffan flyttas och dammråttorna elimineras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar