Persontecken

I teckenspråk finns något som kallas persontecken. Istället för att hålla på och bokstavera namn vilket kan bli ganska jobbigt om man råkar ha ett långt namn med mååånga bokstäver (har jag nämnt tidigare att det borde vara mot lagen att behöva bokstavera ord med fler än fyra bokstäver? AVOKADO- hallå!! I och för sig ett dåligt exempel eftersom det är ganska enkelt. Ni fattar.) finns persontecken. Ett persontecken kan vara allt möjligt, en bokstavskombination, ett specifikt tecken eller kanske bara en handrörelse som i sig inte är ett tecken.

Tranditionellt sett blir man oftast tilldelad sitt persontecken av någon annan, lite som att bli döpt. För vår del var det här lite lurigt eftersom inte har så väldigt mycket "livekontakt" med teckenspråkiga, så vi fick helt enkelt hitta på våra egna persontecken. Kanske får vi så småningom ett persontecken vi själva inte valt. Henrys persontecken är bokstäverna HY, enkelt och tydligt och ganska ovanligt skulle jag kunna tänka mig. Storasyster Zoës tecken är inte lika unikt, hon heter tecknet BLÅ med bokstaven Z istället för bara pekfingret (pytteliten skillnad men dock en skillnad).

Att välja ett persontecken för min del kändes märkligt och jag vet ännu inte om det är mitt. Jag älskar att läsa så det kändes naturligt att välja tecknet läsa men är det mitt? Oklart. Vad säger du, finaste tolkkusinen? Funkar läsa som mitt persontecken?

Makens persontecken känns inte riktigt klockrent och vi använder det nästan aldrig. Han är uppvuxen i en avlägsen bergsdal i södra Australien med naturen precis utanför ytterdörren. Familjen hade en speciell licens som gav dem tillstånd att ta hand om moderlösa vilda djur och han har därför vuxit upp med små kängurur och wombats och andra söta små djur. Det australiensiska tecknet för wombat (tecknat med en hand) känns bra men samidigt är det något som känns lite konstigt och avigt med det.

---------


Idag satt vi vid ett middagsbord med mysljus endast. Mysljus är egentligen ett big no-no. Bra belysning är viktigt för läppavläsning, något som Henry definitivt använder sig av, men idag var det läge för levande ljus. På grund av detta blev det en del tecknande vid maten (barnen slår mig med häpnad varje gång de använder tecken som jag inte visste att de hade koll på). Helt plötsligt undslipper maken en liten rap varmed jag tecknar PAPPA GRIS. Storasyster utbrister snabbt som ögat Är det daddys persontecken?

Kanske det kanske!

Zoa

Syskonens absolut första möte. Henry är inte ens ett dygn gammal och vi vet ännu inget om hans hörsel. Han är lite gul och ser ut som han just kommit tillbaka efter en vecka i solen. Han fick komma ut ett par veckor innan beräknat datum eftersom mitt blod inte var helt överens med hans, ovanligt men det händer.

Nu har det gått lite drygt ett och ett halvt år. Den viktigaste personen i Henrys liv, förutom oss föräldrar, är hans älskade storasyster "Zoa" (både tal och persontecken används). "Zoa" gör roliga busiga skrattiga saker och Henry älskar att vara med henne. Han älskar att sno hennes saker, att vara i vägen hela tiden och mest bara vara en lillebror. Svartsjukan frodas och kärleken är enorm.