Postade yttrandet angående vårbidrag till Förvaltningsrätten igår på förmiddagen. Nu kan vi bara vänta och hoppas på det bästa. Jag är nöjd med mina argument och hade nog inte kunnat skriva så mycket mer eller annorlunda än vad jag redan gjort. Hänvisade till socialförsäkringslagen och FNs barnkonvention för att underbygga mina resonemang.
I torsdags när jag kom hem från jobbet väntade ett brev från Försäkringskassan. Ett brev där de berättade att jag inte fick ta tillfällig föräldrarpenning för Henry när vi var i Lund för ett tag sedan eftersom hans pappa samtidigt var föräldrarledig. Blev vansinnig, liksom sista droppen, och ringde upp FKs kundtjänst där jag, inte otrevligt, sa vad jag tyckte och tänkte om det hela. Tjejen jag pratade med lovade att någon skulle ringa tillbaka senast på måndag. Igår förmiddag fick jag ett samtal från FK med upplysningen att de skulle bevilja min tillfälliga föräldrarpeng.
Är så trött på att få bråka om allt hela tiden men det är väl bara att vänja sig. Jag har en känsla av att vi kommer få vara besvärliga föräldrar många många gånger, och ärligt talat har jag inga problem med det. Jag skiter i om jag blir stämplad "den besvärliga föräldern" om det leder till att Henry får den hjälp han behöver. Jag kommer att göra precis samma sak för Zoë om det skulle behövas. Som en föredetta chef sa "ta fram bitchen i dig!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar