Vårdbidrag del två

Sådär, mina synpunkter på Försäkringskassans förhandsbesked ivägskickade. Om ca två veckor kommer Försäkringskassan fatta sitt beslut och sedan lär det bli överklagsskrivande nästa.

Vi tar det en runda till...

Så kom då förhandsbeskedet gällande vårdbidrag och i korthet kommer Försäkringskassan inte att respektera den dom som Kammarrätten fastslagit och som vinner laga kraft nästa vecka. Vi kommer att bli beviljade ett högre vårdbidrag än förra gången men inte på den nivån som Kammarrätten fastslagit.

Eftersom jag tycker att det är så vansinnigt roligt att lägga tid på att överklaga Försäkringskassans beslut drar vi väl det en gång till. Förra gången tog det två år, en hel del aktivt skrivande och informationsletande följt av låååånga perioder av väntan, innan jag fick rätt. Får väl se hur långt jag kommer den här gången. Jag vill veta varför Försäkringskassan väljer att gå emot Kammarrätten och jag vill få svar på varför de gör så godtyckliga bedömningar. Sedan min dom har jag blivit kontaktad av föräldrar som haft nytta av min dom i deras ansökningar men själv får jag kämpa vidare. Ja ja, jag är ganska envis av mig så jag fortsätter att gå emot Försäkringskassan så länge jag vara kan.

Första steget är att jag nu har två veckor på mig att återkomma med synpunkter på det preliminära beslutet, detta kan jag göra muntligt eller skriftligt. Mina synpunkter är mer eller mindre redan klara, formuleringarna ska bara putsas lite och götta till sig innan jag skickar iväg synpunkterna.

Efter detta kommer det slutliga beslutet. Detta kommer jag ha två månader på mig att överklaga. Först får jag överklaga till Försäkringskassan. Om de inte väljer att gå på min linje får jag överklaga till Förvaltningsrätten. Jag kommer också här ha två månader på mig, efter detta kommer Försäkringskassan få en chans att yttra sig och jag en chans att bemöta deras yttrande. När dessa steg är genomförda fattar Förvaltningsrätten beslut. Är jag missnöjd med detta beslutet har jag två månader på mig att ansöka om prövningstillstånd i Kammarrätten. OM Kammarrätten bevilja mig prövningstillstånd får Försäkringskassan en viss tid på sig att inkomma med deras yttrande innan Kammarrätten fattar beslut.  Detta beslut kan också överklagas till den högsta instansen, Högsta Förvaltningsdomstolen. Även här krävs ett prövningstillstånd, som tydligen är väldigt svårt att få.

Allt det här tar tid, så mycket tid. Så mycket onödig tid. Samtidigt tänker jag inte godta ett i mitt tycke felaktigt beslut.

Vi börjar gilla slingan

Först lite teori:

En slinga är enkelt förklarat en plastomsluten metalltråd (koppar kanske?) som utgår från en förstärkare som i sin tur är kopplad till TV'n. Slingan ligger i golvhöjd eller i taket och går i en cirkel ut från och tillbaka in i förstärkaren. Så fort TV'n sätts igång är slingan påslagen. Det som krävs är att hörapparaten och CI't har ett T eller M/T-läge aktiverad. Vid T-läget kommer det bara ljud från slingan in i apparaterna medan M/T-läget tar in både tv-ljud och omgivningsljud. Henrys CI och hörapparat har för närvarande M/T-läget aktiverat

Innan semesterperioden fick vi en slinga installerad i vårt vardagsrum. Henry var ganska icke-imponerad. Vi testade och han sa nej tack efter ett par minuter. Vid jämna mellanrum har vi frågat honom om han vill ha ljudet in i CI't och hörapparaten. Nej tack. För ett par veckor sedan provade vi igen men bara med hörapparaten och helt plötsligt gillade han det. Att sitta jämte honom med M/T-läget aktiverat är en sällsam upplevelse, TV'n hörs både framifrån och med en pyttefördröjning från Henrys hörapparat jämte mig. Märkligt.

De senaste gångerna vi använt slingan har han även velat ha CI't aktiverat. Jag har inte en aning om hur synkade CI't och hörapparaten är ljudmässigt men han verkar gilla kombinationen.

Den absolut största fördelen med slingan måste nog vara detta; jag behöver inte lyssna på Thomas the Tank Engine! Av med volymen på TV'n och på med M/T-läget. En klassisk win-win situation!

Laga kraft

Idag fick jag ett halvkryptiskt svar på ett mail jag skickade till Försäkringskassan tidigare under dagen gällande det eviga vårdbidraget. Mailets innehåll skapade lite halvpanik där framför datorskärmen på jobbet så jag drog fram domen som jag så lämpligt hade sparat ner på jobbdatorn och konstaterade att domen meddelades den 11:e september.

För två dagar sedan gick tiden alltså ut för Försäkringskassan att överklaga "min" kammarrättsdom. När jag kom hem mailade jag Kammarrätten i Götet för att se om någon överklagan kommit in och yay för rätten och registratorn där som skickade ett svar 17.15 på eftermiddagen! I mailet stod två av de vackraste meningar jag läst på ett bra tag:

Försäkringskassan har inte överklagat domen. Sista dagen för dom [sic] var den 11:e.

Jag fick också reda på att domen först vinner laga kraft den 26:e november eftersom jag tydligen har fram till dagen innan att överklaga domen om jag skulle vilja det. Känner inte att jag vill det.

Nu vet jag iallafall att Försäkringskassan inte kommer att överklaga just min dom och det känns riktigt riktigt skön. Kan jag sedan också få ett besked snart hade det varit fint, behöver veta om jag ska behöva bråka i några år till för att få det som jag faktiskt har rätt till enligt en av domstolarna inom det svenska rättsväsendet.

Hallåååå? Vårdbidraaaaget var ääär du?

Ännu inget beslut från Försäkringskassan.

Jag skickade in ansökan om förnyat vårdbidrag i juni. I slutet på juli hade jag en telefonintervju och för en månad sedan lämnade handläggaren ärendet till beslutsfattarna. Sedan dess har nog de goda tjänstemännen på kassan kliat sina huvuden och pratat med sina jurister. Hur ska vi ställa oss till den däringa förbenade kammarrättsdomen? tror jag att de frågat sinsemellan. Ska vi respektera rätten eller bestämma själva...? Hmmm.... Om vi låter bli att fatta ett beslut? Jaaa! Det blir bra det! Och så säger vi att den processjuridiska avdelningen håller på att granska domen. Det kan de nog göra ganska länge. Nej, nu går vi och tar en kopp kaffe och en kaka.

Så kanske det kan låta, vad vet jag? Vad jag vet är att jag fortfarande, en månad efter det att beslutsunderlaget skickats till de där människorna som bestämmer, inte fått något besked. Jag har hört glädjande nyheter att andra fått igenom ökade vårdbidrag men själv lever jag i ovisshet. Ska vi få förnyat vårdbidrag (det bör vi få)? Vilken nivå? Ska jag behöva ge mig på en omgång överklaganden till?

Vem sa att kontakter med försäkringskassan inte kan vara spännande?

Henry och kråkan och björnbären

Jag förundrar mig mest hela tiden över hur fantastiskt bra Henry verkar höra med sina hörhjälpmedel. Efter förskola och jobb åkte vi till kompisar för kvällsmat och högljudd lek, leken blir lätt så när två nyblivna treåringar leker tillsammans med en femochetthalvtåring. Galen ljudnivå som inte verkade störa Henry nämnvärt. Mig däremot, huvva vilket oljud...

På väg hem började Henry berätta om kråkan de hittade död i skogen vid förskolan häromdagen. I berättelsen om kråkan gled han över på Mamma Mu. (Kråkan - Mamma Mu, kanske inte någon konstig association när man är tre och gillar sagor). Mamma Mu skadar sig och det kommer blod vilket gör att han pratar om taggiga blåbär. Med blåbär menar han björnbär, och med vilka han hade ett blodligt möte med i somras.

Det som förundrar mig mycket, förutom hans tal som jag nog kan tycka är riktigt bra även jämfört med en hörande nybliven treåring, är ljudmiljön vi befann oss i och hur väl han hörde mig. Vi satt i bilen, en dieseldriven Ford Ranger (pick-up) med dubbdäck på, Henry där bak och med mig direkt framför honom. I ljudklippet har jag sorterat bort ca 50% av bakgrundsljuden och ändå dånar det ganska ordentligt.

Jag är minst sagt imponerad.

(och som vanligt är klippet textat)

Grattis älskade unge!

Den här alldeles underbara och unika lilla människan fyller tre år idag. Han är den allra finaste pojken i mitt universum. Ingen kan få mig att bli så arg som honom men inte heller så ända in i själen glad och lycklig. Han är en rolig liten prick med massor av humor, ett ganska formidabelt humör och en vilja av renaste stål.

Den här lilla människan har lärt mig så oerhört mycket under de tre år han har funnits hos oss. Den här människan har lärt mig att jag klarar så oerhört mycket mer än vad jag tror. Han har fått mig att växa och utvecklas, att vara modig och besvärlig och ödmjuk. Tack vare honom har jag stött på människor jag aldrig annars hade träffats, min värld har blivit större, rikare och mer mångfasetterad. Tack vare honom har jag fått möjligheten att hjälpa och stötta andra människor. Tack vare honom har jag lärt mig att fokusera på rätt saker, saker som skapar mervärde. Jag har lärt mig att lägga min energi och fokus på de saker i livet jag själv kan påverka, och släppa de saker jag inte kan påverka.

Tack Henry.

Jag älskar dig till universums ände och lite till.

Med önskan om en fin allhelgonadag, alla helgons dag och Halloween!