onsdag 30 april 2014

Möte med förskolan - uppföljning

Henrys specialpedagog från hörselenheten ringde mig idag. Har du tid en stund? sa hon. Sedan berättade hon att förskolechefen hade ringt och lämnat ett meddelande på telefonen att uppföljningen av en observation specialpedagogen skulle göra av Henry skulle ställas in och att förskolan skulle ta hjälp av SPSM istället för vidare handledning.

Åter igen har kommunikationen brustit och förskolechefen har inte uppfattat varför Henrys specialpedagog varit på plats på förskolan. Specialpedagogen är inte där för att ge handledning till personalen utan hon är där på uppdrag av oss för att observera hur Henry fungerar i gruppen, om och hur han är delaktig på lika vilkor och så vidare. Denna feedback har hon valt att ge både till oss och till pedagogerna för att de ska just få lite återkoppling på hur hon upplever att det fungerar med Henry.

Vi vill givetvis att Henrys specialpedagog ska vara ute i verksamheten och ge oss sina synpunkter, hon har en helt annan typ av kompetens än vad pedagoger och förskolans specialpedagog har, så för oss är hennes synpunkter oerhört viktiga.

Det ska bli mycket spännande att se hur förskolechefen bemöter nästa observationstillfälle. Henrys specialpedagog hade inte lyckats få tag på förskolechefen när hon ringde mig så jag vet ännu inte vad som sagts som svar på avbokningen.

Möte med förskolan

Äntligen äntligen känns det som att förskolan har fattat vad det handar om, hur de ska möta Henry och vad de behöver göra för att saker och ting ska fungera. Kanske har de vetat detta under en längre tid men inte haft förmågan att kommunicera detta till oss som föräldrar, snabba möten i hallen vid hämtning och lämning räcker inte till för att vi ska kunna känna oss trygga i det arbete förskolan gör med Henry.

Under stor del av hösten och vintern har vårt förtoende för förskolan inte precis varit gigantiskt. Vi har inte fått de svar vi velat få från förskolechefen, vi har inte känt att personalen alltid förstått oss och vad vi menar, att de kanske inte riktigt förstått vad det hela handlar om.

I måndags hade vi det första avstämningmötet sedan i december och nu äntligen har vi fått till en tydlig mötesstuktur med ett antal frågeställningar vi utgår ifrån under diskussionen. Äntligen har det bokats in regelbundna kortare avstämningmöten med oss föräldrar och äntligen har det bokats in kvartalsvisa möten med förskolechef, pedagoger, specialpedagog och oss.

Förskolechefen verkar vara intresserad att ta ytterligare hjälp och handledning från SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten, pedagogerna verkar gilla de olika länkar kring bland annat teckenspråk jag skickar till dem lite då och då.

Helt enkelt verkar de ha fattat! Nu håller vi tummarna att detta inte var en engångsföreteelse.



Exempel på frågeställningar att utgå ifrån:

  • I vilka situationer märker ni att barnet inte är delaktigt?
  • Hur märker ni att barnet inte orkar lyssna?
  • Hur säkerställer ni att barnet orkar lyssna?
  • Hur leker barnet med kompisar?
  • Hur jobbar ni för att stimulera språkutvecklingen?



torsdag 24 april 2014

Vårdbidrag - omgång 1

Klumpen i magen när jag såg brevet från kammarrätten i postlådan - GIGANTISK.

Kammarrätten har nu meddelat prövningstillstånd för vår överklagan gällande det vårdbidrag vi idag har för Henry! Detta betyder att fallet kommer att tas upp av Kammarrätten vilket måste betyda att det är av vikt för rättspraxis. Vad detta betyder rent praktiskt vet jag inte men jag är mycket mycket glad att Kammarrätten beslutat att titta på ärendet.


onsdag 23 april 2014

Vårdbidrag - ansökan nummer två

Det var länge sedan jag skrev nu känner jag. Det mesta lunkar på, hörseln är alltid närvarande men inte pockande just för tillfället. Henrys talutveckling går med stormsteg; häromdagen bad jag honom hämta bananskalet från gräsmattan, han tittade upp och sa "jag kommer alldeles strax", gjorde klart det han pysslade med och gick sedan och hämtade bananskalet. Varje kväll innan läggdags ska jag sjunga en sång; "funga ylle mamma" och så nynnar han en liten truddelutt.

Idag kom det ett litet brev från Försäkringskassan, dags att ansöka om förlängt vårdbidrag eftersom det nuvarande vårbidraget gäller till och med augusti. Tänk att det är två år sedan vi fick beviljat vårdbidrag, ett vårdbidrag som vi nu hoppas att Kammarrätten kommer att titta på. Processande tar tid, undrar om den tiden kan tas upp i vårdbidraget? Det är ju definitivt ett resultat av Henrys hörselnedsättning.

Nåväl, den här gången vet jag vad jag ska skriva i ansökan och hur jag ska formulera mig. Jag kände på mig att det snart var dags att söka på nytt så har redan bett om ett nytt läkarintyg från CI-enheten.

Nu kör vi!

fredag 4 april 2014

Irritationsmoment

Henrys specialpedagog var på förskolan för några veckor sedan och observerade honom. Under observationen kom fram att personalen inte längre tecknade särskillt mycket till Henry och övriga barn "eftersom föräldrarna inte vill att vi använder TAKK". Någon gång längs resan har personalen fått för sig att vi förbjudit dem att teckna med Henry eftersom de inte använder teckenspråk utan tecken som stöd (TSS/TAKK). Det vi har bett dem om är att försöka undvika att använda tecken som endast finns inom TAKK och att säkerställa att de använder tecken som finns i teckenspråket, absolut inte att inte teckna.

Tänk om de bara dubbelkollat med oss att de uppfattat saken rätt! Vi hade ett möte i december med förskolans specialpedagog och personalen på Henrys avdelning. Av olika anledningar fick vi aldrig handlingsplanen för underskrift, hade vi fått den hade vi plockat upp missuppfattningen där och då och inte behövt vänta tills nu.

Oh well, huvudsaken är väl att de nu vet vad vi önskar. Vi vet hur mycket Henry har nytta av tecken och hur mycket han gillar det, så självklart vill vi att han ska få så mycket han bara kan.


torsdag 3 april 2014

Godnattsång

Henry var uppe och nattsuddade igår mellan 1 och 4. Det hör till ovanligheterna men en orolig mage kan ge upphov till nattsudderierna. Som en konsekvens av detta sov han länge i eftermiddag och därför var det nu stört omöjligt att nattsova enligt unge herrn. Först kom han upptassande uppför trappan, iklädd pyjamas, doggy (snuttetrasa) och hörapparat och krävde "mamma sjunga sång boken". Vi gick ner till sovrummet där jag bad honom ligga i sängen "nej ligga, sitta sängen", jag började sjunga och halvvägs in in första versen av Opsis kalopsis krävdes "mamma Henny behöva CetIt nu hämta". Jag gick och hämtade hans CI och sjöng färdigt resten av sången och tecknade "nu är det dags att sova". Resultatet ett gallskrik, och sedan tårar en masse och "Henny titta tv, Henny sova soffan".

Fem slutsatser kan jag dra från kvällens läggning:
  1. Henry hör oändligt sämre med hörapparaten än med CI't.
  2. Henry är en pratkvarn som pratarpratarpratar konstant och mycket och med många ord.
  3. Henry förstår hela meningar på teckenspråk, eller kanske ska jag säga flera ord tecknade i en följd.
  4. Jag är extremt glad att han fick sitt CI när han fick det.
  5. Jag är precis lika glad för att vi bestämde oss för att också försöka använda teckenspråk. Oj vad språken kompletterar varandra och skapar fin totalkommunikation. Yay för det!